Flera av tillverkarna hade spegellösa systemkameror i sitt utbud när vi gick in i 2010-talet, men här på redaktionen var det ingen som kunde tänka sig att välja en spegellös modell i stället för en traditionell DSLR-kamera med spegel år 2010.
Nu kan vi knappast föreställa oss att gå tillbaka till DSLR-modellerna med spegel. De segellösa systemkamerorna har i dag så många fördelar att modellerna med spegel känns gammaldags. Och därför tvekar jag inte att säga att de spegellösa har avgått med segern. Detta hände under det just avslutade årtiondet.
Vad är det så som har hänt med systemkamerorna, som jag gjort att jag och mina kolleger har gått från att närmast se ned på spegellösa modeller till att ha dem som favoriter?
Riktigt mycket, faktiskt.
>Läs också: Systemkamera med eller utan spegel
Fler bra bilder med spegellösa kameror
Det centrala är att jag i dag kan ta fler lyckade bilder med en spegellös systemkamera än med en DSLR-kamera. Det har främst två orsaker. Den ena är kamerornas hastighet, som ofta är högre än hos traditionella systemkameror av DSLR-typ, och den andra är att autofokusen i de bästa spegellösa numera överträffar DSLR-modellerna.
I spegellösa systemkameror täcker fokuspunkterna i stort sett hela bildytan. Och med hjälp av bland annat ögonavkänning förstår de spegellösa systemkamerorna automatiskt var de ska lägga skärpan, och de behåller denna skärpeinställning även när motivet rör sig snabbt över bildytan och kommer långt ut mot kanterna.
Det betyder att jag som fotograf behöver lägga mycket mindre energi på att ställa in skärpan. I dag behöver jag knappast alls hålla på och flytta fokuspunkter manuellt – kameran tar hand om fokuseringen åt mig, bara jag har ställt in fokussystemet korrekt från början.
I stället kan jag koncentrera mig på kompositionen och andra kamerainställningar. Det är faktiskt ett helt nytt sätt att fotografera på, jämfört med DSLR-kamerorna.
Bättre sökare i spegellösa systemkameror
Om man använder live view på en DSLR-kamera får man samma möjligheter, men det är mycket krångligare att använda skärmen när man komponerar bilden, än det är att använda sökaren.
Och när vi nu talar om sökaren, så hade de spegellösa systemkamerorna under 2010-talet lågupplösta, hackiga och små sökare, i jämförelse med de stora och klara sökarna i systemkameror med spegel.
I dag får man en tydlig och stor bild som uppdateras snabbt, och så återges färger och ljus precis som de kommer att bli på bilden, något som kräver live view när du använder en DSLR-kamera.
Det betyder att jag snabbt ser om det är något som behöver rättas till, medan jag med en DSLR-kamera kan ta många bilder innan jag upptäcker att de till exempel blir för mörka.
Det finns naturligtvis även andra faktorer som spelar in. Med den elektroniska slutaren i spegellösa systemkameror kan jag bland annat fotografera helt ljudlöst om det behövs.
Utbudet av objektiv och kvaliteten på objektiven till spegellösa systemkameror är numera utmärkt. Och så är det ju bekvämt att de spegellösa kamerorna tar upp mindre plats.
Video för prenumeranter: Så bra klarar den spegellösa Sony A9 II sportfoto
Här ligger DSLR-kamerorna fortfarande steget före
Systemkamerorna med spegel (DSLR) ligger fortfarande lite före på ett par punkter. Batteritiden är generellt något bättre, och så har den optiska sökaren sina fördelar i några få situationer där det är verkligt hög fart i motiven eller där ljuset är mycket svagt.
Video för prenumeranter: Vi har testat DSLR-kameran Canon EOS-1D X Mark III
Det är fortfarande en fantastisk känsla att hålla i en stor och robust DSLR-kamera, men i dag får jag helt enkelt ut mer av de bästa spegellösa systemkamerorna.
PS: Om jag även får utnämna årtiondets stora förlorare, så är det faktiskt inte DSLR-kameran. Det är kompaktkameran. År 2010 tillverkade de japanska kameraföretagen 109 miljoner kompaktkameror, enligt branschorganisationen CIPA. Siffran för 2019 är ännu inte helt definitiv, men det kommer troligen att handla om under 7 miljoner. Det är något av en genomklappning.
