Naturfotograf står på en åker med kamera och kamerastativ

Vissa fotografer svänger sig med tekniska uttryck som kan vara svåra att förstå om man inte är helt insatt. Här går vi igenom 10 av de viktigaste fotografiska begreppen. 

© Shutterstock

10 fototermer som du behöver känna till

Det finns en massa olika tekniska termer inom fotografins värld, och det är inte heller alla som har vedertagna svenska motsvarigheter – vilket kan göra dem ännu svårare att förstå. Här går vi igenom några av de mest använda uttrycken.

3 juni 2020 av Sarah Marie Winther

Har du någonsin sett en video om fotoknep på YouTube? Många fotografer använder så många tekniska termer och förkortningar att de för en nybörjare låter som rena grekiskan.

För att göra det lite lättare att komma igång med fotograferingen har vi här sammanställt 10 av de begreppen som vi oftast råkar på. 

Ibland finns det även en svensk vedertagen term, men det är ändå många som använder den engelska, möjligtvis av bekvämlighetsskäl.

1. Bokeh

Ordet kommer egentligen från japanska och är beteckningen på de mjuka oskarpa cirklarna som syns i högdagrarna när man fotograferar med oskarp bakgrund. 

Bokeh skapas när man använder en stor bländaröppning, vanligen mellan F1.8 och F2.8, med gott om ljus i bakgrunden. Ju fler bländarlameller som dit objektiv har, desto mer avrundade cirklar får du.

> Läs också: Förstå skärpedjupet på 5 minuter

2. Bracketing

Bracketing kallas för gaffling på svenska och är en funktion där kameran tar en serie bilder vid olika exponering, t.ex. en med normal exponering, samt en över- och underexponerad bild.

Detta är något som många landskapsfotografer använder sig av i och med att man i efterhand kan välja bilden som fick den mest lyckade exponeringen, och så kan man även lägga samman de tre olika bilderna till en enda HDR-bild med fler detaljer i högdager- och skuggområdena.

Gafflingen ligger vanligen under förkortningarna BKT eller AEB, beroende på kameramärke. Vissa kameror har en speciell knapp för gafflingsfunktionen, medan andra kräver att du går in i menyn.

3. Crop Factor

Crop factor är samma sak som på svenska brukar kallas för förlängningsfaktor eller brännviddsförlängning, och det handlar om kamerans sensorstorlek. 

En fullformatssensor ses som standardstorleken som man utgår ifrån, i och med att den har samma dimensioner som hos 35 mm-filmen i forna dagars analoga kameror.

Alla sensorer som är mindre än en fullformatssensor ger med andra ord bilder med ett mindre utsnitt. Man kan säga att den har blivit beskuren, jämfört med en bild tagen med en fullformatskamera. Ju mindre sensorn är, desto mer beskärs bilden.

Den här beskärningen betyder att motivet tar upp mer utrymme i bilden, vilket ger intrycket att man kommer närmare motivet, om än med en sämre bildkvalitet. 

Det är därför man pratar om brännviddsförlängning. T.ex. motsvarar en brännvidd på 85 mm bli till cirka 138 mm på en Canon-kamera med APS-C-sensor. Det är den här förlängningsgraden som på engelska kallas för crop factor.

> Läs också: Få koll på kamerans sensorstorlekar

Olika sensorstorlekar
© Shutterstock

4. Clipping

Det här är ett ord som du kanske har råkat på i samband med exponeringar och histogram. 

Det är en beteckning på vad som händer när högdagerområden i bilden fräter ur så att de blir vita och helt utan detaljer, alternativt när skuggområden går över helt i svart.

5. Exif-data

Exif står för Exposure Information, och exif-data, även kallat metadata, är informationen som din kamera registrerar om bilderna som du tar.

Oftast avser man den valda brännvidden, slutartiden och ISO-värdet, men bildens exif-data visar ofta också när bilden är tagen, när den har bildbehandlats och med vilket program.

> Läs också: Det här berättar dina metadata om dig

6. Focus peaking

En funktion som finns hos många kameror, och som hjälper dig att fokusera manuellt vid t.ex. makrofotografering. 

När funktionen är aktiverad markeras området i bilden som är skarpt med en färg på skärmen eller i den elektroniska sökaren.

7. Focus stacking

En metod som även kallas för fokusgaffling, och som löser problemet med det extremt korta skärpedjupet som du får med ett makroobjektiv. Metoden går ut på att ta en rad bilder av ditt motiv från samma avstånd och ändra fokusavståndet en aning mellan varje bild.

Bilderna lägger du sedan samman i ett bildbehandlingsprogram, t.ex. Photoshop, och på så vis får du en bild där hela motivet står skarpt. Det kräver lite övning, men resultaten kan bli imponerande.

> Läs också: Ta dina landskapsbilder till nye höjder med fokusgaffling

Fotograf med kamera och makroobjektiv på stativ

Det är ofta makrofotografer som använder sig av fokusgaffling i och med att makroobjektiv ger ett så litet skärpedjup. Men du kan även använda metoden till bl.a. landskap för att få skärpa i hela bilden.

© Shutterstock

8. Off-camera flash

En extern blixt måste inte sitta på kameran – om du använder en kabel eller en trådlös sändare kan du fyra av blixten på avstånd, och det kallas för off-camera flash.

Det giver helt andra kreativa möjligheter än när blixten sitter på kameran, i och med att du kan belysa motivet från ett annat håll än kameran, t.ex. bakifrån.

> Läs också: Få koll på de vanligaste blixttermerna

9. Post

Engelsktalande fotografer använder ofta uttrycket "in post", vilket är en förkortning för "post production", som helt enkelt betyder "i efterbehandlingen" eller bildbehandlingsfasen.

10. Prime

Det finns zoomobjektiv, och så finns det objektiv med fast brännvidd. Dessa kallas helt enkelt för primes på engelska. Fördelen med primes är att de ofta är ljusstarkare och tar upp mindre utrymme. Nackdelen är att de inte är lika flexibla som zoomobjektiv.

> Läs också: Därför behöver du ha koll på de här 5 brännvidderna

Kanske detta kommer att intressera dig ...

Kanske är du intresserad av