I butiker och på nätet stöter man på många olika beteckningar för kameratyper.
Här får du en överblick över typerna och deras för- och nackdelar.
ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV
Vi ger dig något att fundera över varje dag – direkt i din inkorg.
Actionkameror
Många kallar även denna kameratyp för GoPro efter företaget som närmast uppfann den och har varit den ledande tillverkaren.
Det finns dock även många andra tillverkare av actionkameror.
Actionkamerorna är små, har ofta en mycket kraftig vidvinkel och kan monteras på allt från djur till hjälmar och utsidan av en bil med hjälp av selar, beslag och sugkoppar.
De tål ofta användning under vattnet.
Kompaktkameror
Kompaktkamera är samlingsnamnet på kameror där objektiv och kamerahus är sammanbyggda. De är dock inte alltid särskilt kompakta. Många tillverkare har dragit ner kraftigt på tillverkningen av kompaktkameror de senaste åren, i takt med att mobilerna fått bättre och bättre kameror.
Det finns olika undertyper, och nedan ser du tre av de vanligaste.
Termen superzoomkameror används vanligtvis om kameror med 10x optisk zoom eller mer. Idag finns de med upp till 125x zoom, motsvarande 24–3 000 mm.
Undervattenskameror är tåliga fickkameror som kan användas under vattnet och som vanligtvis även klarar frost, damm och slag.
En speciell typ är kompaktkameror med stor sensor, där bildsensorn har ungefär samma storlek som i en systemkamera
Därmed kan du få hög bildkvalitet i ett kompakt kameraformat, men du kan inte byta objektiv.
DSLR-kameror
Den här kameratypen kallas DSLR efter den engelska beteckningen Digital Single-Lens Reflex och består av ett kamerahus där du kan byta objektiv. Det handlar alltså om den traditionella typen av systemkamera med spegelreflex.
Bildsensorerna är stora, vilket ger hög bildkvalitet. Ljuset som kommer in genom objektivet träffar en spegel som skickar ljuset vidare upp till det optiska sökarsystemet, så att du via sökaren kan se direkt ut genom objektivet.
En del av ljuset skickas också till kamerans autofokussensor, och när du trycker ner avtryckaren fälls spegeln upp så att ljuset strömmar direkt in till bildsensorn.
Omedelbart efter exponeringen fälls spegeln ner igen, så att du åter kan se genom sökaren.
De senaste spegellösa systemkamerorna har idag en rad fördelar jämfört med de traditionella DSLR-kamerorna, och därför satsar de flesta tillverkare i allt högre grad på spegellösa kameror.
Spegellösa systemkameror
På spegellösa systemkameror är objektivet utbytbart, liksom på andra systemkameror. Du kan alltså byta objektiv så att det passar för uppgiften.
Till skillnad från DSLR-kameror har denna kameratyp ingen spegel, vilket gör att det saknas optisk sökare. Bilden visas istället på skärmen eller i en elektronisk sökare. Därför är modellerna i denna kategori ofta mindre än DSLR-kameror.
Eftersom sökaren är elektronisk visas motivet med de färger och den exponering som den färdiga bilden får. Autofokusen i de senaste kamerorna är ofta mer avancerad än i DSLR-kameror.
Mätsökarkameror
När man tittar i sökaren på systemkameror (med eller utan spegel) ser man samma utsnitt som objektivet ser. Sökarbilden skapas nämligen via objektivet.
I en mätsökarkamera finns en särskild optik för sökaren, som arbetar parallellt med objektivet och har en egen frontlins på kamerans framsida. Vanligtvis anger en ram i sökaren hur mycket av synfältet som kommer med på bilden med det valda objektivet. På så sätt kan man ofta se om något är på väg in i bildramen.
Mellanformatskameror
Den här kameratypen har traditionellt varit ganska stor och därför ofta använts i fotostudior. De är uppkallade efter sin stora bildsensor i så kallat mellanformat, som ger hög bildkvalitet.
Hasselblad, Phase One, Pentax och Fujifilm säljer mellanformatskameror, och både Hasselblad och Fujifilm har förhållandevis kompakta modeller som går bra att använda utanför studion.
Upplösningen är ofta mycket hög, så du får massor av detaljer.