Kamerans olika program kan kännas förvirrande, och det är inte alltid lätt att förstå när det ena programmet är bättre än det andra.
I den här artikeln hjälper vi dig att förstå i vilka situationer du ska använda de olika programmen.
ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV
Vi ger dig något att fundera över varje dag – direkt i din inkorg.
Helautomatiskt program
Ett av programmen på ratten sticker ut, ofta markerat med grönt. Det är det helautomatiska programmet, Auto.
Här är det bara att trycka på avtryckaren. Du behöver inte tänka på att ställa in exempelvis bländare och slutartid.
Det finns också motivprogram som är anpassade till olika förhållanden och motivtyper, till exempel action (springande man) och makro (blomma). De är också helautomatiska.
Gemensamt för dessa helautomatiska program är att du inte kan påverka de inställningar som kameran väljer.
Här kan du använda Auto-programmet
I stort sett alla fotografer börjar sin bana med att använda Auto, men de flesta inser snart att den kreativa friheten är ytterst begränsad när man använder detta program.
Auto-programmet är därför speciellt lämpligt för nybörjare som ännu inte förstår hur de kan styra exponeringen genom att välja bländare, slutartid eller ISO.
Programmet kan också vara rätt val om du som fotograf bara har bråkdelen av en sekund på dig att fånga motivet.
P-programmet
P-programmet är ett halvautomatiskt program som är bra om du inte behöver en specifik slutartid eller bländare.
Kameran registrerar ditt val av brännvidd – och de aktuella ljusförhållandena – och räknar sedan ut de bästa inställningarna.
Som utgångspunkt använder kameran största möjliga bländaröppning.
I motsats till Auto-läget kan du justera bländare, slutartid och ISO samt använda exponeringskompensation.
Här kan du använda P-programmet
Om du börjar med att fotografera med Auto-programmet så är det naturligt att fortsätta till P-programmet när du vill lära dig mer.
P-programmet ger dig t.ex. möjlighet att reglera blixtstyrkan, exponeringskompensationen, ISO-värdet och vitbalansen – och det är nästa steg när du lär dig mer om hur kameran arbetar.
Bländarprioritet
Med det halvautomatiska programmet Bländarprioritet, A eller Av, är det du som styr bländaren medan kameran väljer en slutartid som ger dig den bästa exponeringen.
Det betyder att du kan påverka skärpedjupet.
Ju större bländaröppning, desto mindre skärpedjup får du. Bländarprioritet kan också användas för att få en så kort slutartid som möjligt genom att välja den största bländaren, t.ex. F3.5.
Här kan du använda bländarprioritet
Bländarprioritet är det bästa programvalet i många situationer, men programmet är särskilt bra när du tar porträtt och du vill göra bakgrunden så oskarp som möjligt.
Då ska du välja en stor bländaröppning.
För landskap där du vill ha stort skärpedjup är en bländaröppning runt F8.0 bäst, eftersom det är där de flesta objektiven ger bäst skärpa.
Slutartidsprioritet
När du väljer slutartidsprioritet på programratten reglerar du själv slutartiden, medan kameran väljer en lämplig bländare.
När du har ställt in slutartidsprioritet kan du till exempel välja om ett objekt ska frysas med en kort slutartid eller om objektet ska ha rörelseoskärpa.
Här kan du använda slutartidsprioritet
Slutartidsprioritet är rätt val när du fotograferar action och sport.
En av de stora fördelarna är nämligen att det är du själv som bestämmer hur mycket rörelseoskärpa det ska vara i bilderna för att visa farten, t.ex. vid panorering.
Du kan naturligtvis även frysa hoppare, skateboardåkare och så vidare genom att använda en kort slutartid.
M-programmet
Väljer du M på programratten stänger du av all automatik och väljer själv hur din exponering ska vara genom att ställa in bländare, ISO och slutartid.
På en DSLR-kamera kan du använda exponeringsmarkörerna i sökaren för att kontrollera om bilden blir över- eller underexponerad i förhållande till kamerans val.
På en spegellös systemkamera kan du i sökaren se hur exponeringen faktiskt blir.
Här kan du använda M-programmet
M-programmet är avsett för erfarna fotografer eller för fotografer som vill ha kontroll över alla faktorer som styr exponeringen.
Manuellt program är ofta det bästa valet om du fotograferar flygande fåglar, eftersom de halvautomatiska programmen bara ger dig bilder av suddiga silhuetter.
Med M-programmet kan du reglera slutartiden så att fågeln får optimal skärpa på bilden, men du kan även ställa in bländaren så att skärpan ligger precis där du vill ha den.