Under 2025 kan du se fram emot flera spännande fenomen på natthimlen som du kan fånga på bild. Oavsett om du är en erfaren astrofotograf eller ännu inte har kastat dig in i denna spännande genre, så har du goda möjligheter att ta fina bilder.
Många astrofoton kan du ta med en vanlig kamera och ett paketobjektiv, bara du har kameran på stativ. Du behöver alltså inte ha någon speciell utrustning.
Nedan kan du läsa om när du har särskilt goda möjligheter att fotografera himlafenomen som stjärnfall och supermånar under 2025. Och det sätter igång redan i början av året.
ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV
Vi ger dig något att fundera över varje dag – direkt i din inkorg.

Om du vill testa att fotografera en av årets meteorsvärmar, ska du välja största möjliga bländaröppning, t.ex. bländare F2.8 eller F3.5. Ställ in ISO på 3200 och välj en slutartid på 30 sekunder. Slutartiden ska helst inte vara längre än så. Det kan nämligen leda till att stjärnorna dras ut till små spår av ljus på himlen.
Fotografera stjärnfall 2025
Under året infaller perioder då du kan se många stjärnfall på natthimlen.
Dessa kallas meteorregn eller meteorsvärmar, och ibland kan du se upp till 120 stjärnfall per timme om du befinner dig på en bra och mörk plats när du tar bilder.
Följande dagar har du störst chanser att fotografera stjärnfall 2025:
- 3 januari – Meteorsvärmen Kvadrantiderna når sin kulmen.
- 22 april – Meteorsvärmen Lyriderna når sin kulmen.
- 7 maj – Meteorsvärmen Eta-Aquariderna når sin kulmen.
- 30 juli – Meteorsvärmen Delta-Aquariderna når sin kulmen.
- 12 augusti – Meteorsvärmen Perseiderna når sin kulmen.
- 21 oktober – Meteorsvärmen Orioniderna når sin kulmen.
- 17 november – Meteorsvärmen Leoniderna når sin kulmen.
- 14 december – Meteorsvärmen Geminiderna når sin kulmen.
- 22 december – Meteorsvärmen Ursiderna når sin kulmen.
Så fotograferar du stjärnfall
För att få de bästa bilderna av stjärnfall behöver du en systemkamera. En sådan klarar vanligtvis höga ISO-värden, t.ex. ISO 3200, utan att bilderna får alltför mycket brus.
Använd ett vidvinkelobjektiv, t.ex. 18 eller 24 mm, och det är en fördel om det dessutom är relativt ljusstarkt så att du t.ex. kan använda bländare F2.8.
Du behöver också ett stativ och helst en fjärrutlösare – ofta kan du använda kameratillverkarens app för att styra kameran via din telefon.
> Få den kompletta guiden till fotografering av stjärnfall här.
Fotografera supermånen 2025
Några gånger om året är fullmånen närmare jorden är vanligt, och den ser då större ut än den brukar. Fenomenet kallas supermåne.
När det är supermåne verkar månljuset vara starkare och månen är cirka 17 procent större än när fullmånen är som minst. Det ger möjlighet att ta fantastiska bilder.
Under 2025 kan man se två supermånar, båda gångerna mot slutet av året. Du kan fotografera supermånen den 5 november och den 5 december.
Så fotograferar du supermånen
Om du vill ta en bild av enbart månen behöver du ett kraftfullt teleobjektiv. Med slutartidsprioritet får du utmärkta resultat med spotmätning (även kallat punktmätning), där du mäter ljuset direkt på månen. Se bara till att spotmätningen täcker hela månen.
Alternativt kan du använda det manuella programmet och ställa in exponeringen genom att justera bländare och slutartid.
Månen kretsar kring jorden, och jorden roterar, så månen rör sig relativt snabbt över himlen.
Samtidigt förekommer en del luftturbulens som orsakar brus i bilden. Med ett teleobjektiv bör du därför använda ganska korta slutartider – gärna 1/250 till 1/1000 sekund.
Du får snygga bilder om du fotograferar supermånen när den står lågt på himlen, så att du kan inkludera träd eller byggnader i bilden för att visa proportionerna. För att få med detaljer i förgrunden behöver du lite andra exponeringsinställningar än om du bara fotograferar månen. Se hur du fotograferar supermånen med förgrund här.
Fotografera solförmörkelser 2025
Under 2025 blir det två solförmörkelser, och den ena kan du uppleva på hemmaplan.
Den 29 mars 2025 inträffar en partiell solförmörkelse som syns i hela Norden. Månen täcker alltså inte solen helt, och Norden ligger i utkanten av det område där förmörkelsen kan ses. Förmörkelsen inträffar ungefär mitt på dagen.
Den 21 september 2025 inträffar ytterligare en partiell förmörkelse, men då måste du resa till andra sidan jorden för att uppleva den. Förmörkelsen den 21 september 2025 syns nämligen i Nya Zeeland och delar av Antarktis.
Kom ihåg solförmörkelseglasögon och solfilter på objektiv och kikare om du vill titta direkt på en solförmörkelse.
Så fotograferar du solförmörkelser
Använd ett kraftigt teleobjektiv och ha ett solfilter på objektivet. Ställ in kameran på att ta bilder i råformat och välj det helmanuella M-programmet, och ställ in exponeringen. Som utgångspunkt väljer du ISO 400, F11 och 1/750 sekund. Fokusera manuellt på solen.
Ta en testbild och kontrollera histogrammet. Det ska finnas lite luft till höger om histogrammet. Justera bländare, slutartid eller ISO lite grann om det behövs.
Du kan också sätta ett vidvinkelobjektiv på kameran och göra en timelapse av hela förmörkelsen från början till slut.
Om du har en fjärrutlösare kan du ställa in den på att ta bilder med 15 sekunders mellanrum för att få en fin, jämn timelapse av hela förloppet.
Fotografera norrsken 2025
Norrsken uppstår när partiklar från solen träffar jordens atmosfär, och solens aktivitet följer en 11-årig cykel som under 2025 är nära maximum. Därför kan chansen att se norrsken vara större just i år.
Ju längre norrut du är, desto större är chansen att se norrsken, men 2025 kan du med lite tur få uppleva norrsken även i södra Sverige.
De bästa fotomöjligheterna har du i landets norra delar, och du bör ha fri sikt mot horisonten i norr.
Chansen att se norrsken är som störst kring vår- och höstdagjämningen. Vårdagjämningen 2025 infaller den 20 mars. Höstdagjämningen är den 22 september.
Så fotograferar du norrsken
Använd stativ och vidvinkelobjektiv. Intensiteten i norrskenet kan variera kraftigt. Börja med en slutartid på cirka 15 sekunder, bländare F4.0 och ett ISO-värde runt 400. Om ljuset är för svagt ökar du ISO-värdet och eventuellt slutartiden.
Det kan vara bra att i förväg stänga av kamerans brusreducering vid långa slutartider. Funktionen tar nämligen en extra bild som kameran använder för att ta bort brus. Det innebär att varje gång du tar en 15-sekundersbild kommer kameran att spendera 15 sekunder på att ta en brusbild, och under den tiden kan du alltså inte fotografera norrskenet.
Exempel på himlafenomen
- Himlakroppar
- Kometer
- Meteorer ("stjärnfall")
- Meteorregn
- Moln
- Månförmörkelser
- Norrsken
- Regnbågar
- Solförmörkelser
- Soluppgångar
- Vädersolar
- Åska