Börja med djurfotografering

Här hjälper vi dig att komma nära djur ute i naturen, och vi vägleder dig till den bästa utrustningen och de bästa kamerainställningarna när du fotograferar djur.

Björn i kvällssol
© Shutterstock.com

Fotografering av vilda djur är eftertraktat bland fotografer, och jämfört med många andra genrer kräver det ofta lite mer tålamod, lite mer förberedelser och lite mer sofistikerad utrustning för att maximera chanserna att få bra bilder.

Du behöver dock inte ge dig ut i vildmarken, utan du kan börja hemma i trädgården eller i en park. Där får du bra möjligheter att öva och ta lyckade bilder.

Nedan hjälper vi dig med allt du behöver veta för att börja ta bra bilder av djur ute i naturen. Du får se hur du kommer nära djuren, vilken utrustning du kan använda och vilka inställningar du ska börja med. Du får också tips om komposition, fokus och mycket mer.

Vad är djurfotografering?

Det handlar naturligtvis om att fotografera djur, men inte husdjur och sällskapsdjur. Det gäller alltså djur som lever i det vilda. På engelska kallas genren wildlife photography och det handlar om alla slags djur som lever i det vilda.

Hur hittar jag djuren?

Det finns vilda djur överallt och ofta finns de inpå knuten. I trädgårdar eller stadsparker kan du till exempel hitta fåglar och ekorrar. Du kan också hyra plats i fotogömslen som står utplacerade på platser där du kan fotografera bland annat örnar och björnar.

>Läs även: Nu kan du lära dig Photoshop från grunden

I vilket fall som helst ökar dina chanser att ta bra bilder om du lär känna motivet lite innan du fotograferar det. Det behöver inte vara mer än en enkel Google-sökning.

När du känner till djurets beteende vet du samtidigt när det är mest troligt att djuret kommer att dyka upp. Vissa djur är t.ex. mest aktiva i skymningen, medan andra främst är aktiva under dagen. På samma sätt kan vegetationen eller landskapet påverka dina chanser att ta lyckade bilder.

Hur kommer jag nära djuren?

Djur i parker och trädgårdar är vana vid människor, så du kan relativt enkelt komma så nära att bilderna blir bra, men ute i den vilda naturen krävs det ofta mycket tålamod.

Räv på åker

Många djur ute i naturen är skygga och mycket vaksamma, så det är viktigt att vara så diskret som möjligt för att inte skrämma bort dem.

© Shutterstock.com

Det gäller att inte bli upptäckt, eller att se till att djuren vänjer sig vid din närvaro. Håll en låg profil genom att sitta eller ligga ner. Du kan också använda dig av fotogömslen – antingen ett fast gömsle som står uppställt i naturen eller ett bärbart fotogömsle som du kan bära med dig.

>Läs även: Hur bra klarar du dig i Bonnier Digital FOTOs stora kamerafrågesport?

Placera dig om möjligt mot vindriktningen så att vinden inte blåser din lukt mot djuret. Se också till att bära kläder som inte låter när du rör på dig. Du kan också ställa in kameran på tyst läge.

Ofta fungerar det bäst att stanna på samma plats under en längre tid, så det kan krävas en hel del tålamod.

Fotoutrustning för djurbilder

Vi rekommenderar definitivt att du använder en systemkamera när du fotograferar djur. Du behöver dessutom ett teleobjektiv på minst 200 mm, men helst mer.

Ett zoomobjektiv ger stor flexibilitet. Till många märken kan du köpa zoomobjektiv på 150-600 mm eller 200-600 mm, vilket är mycket lämpliga brännviddsomfång.

>Läs även: Ska jag välja en systemkamera med eller utan spegel?

Sigma 150-600mm F5.0-6.3 DG DN OS | S

Flera tillverkare gör zoomobjektiv som når 600 mm. Detta inkluderar Sigmas 150-600mm F5.0-6.3 DG DN OS | S.

© Sigma

Ett stativ är en stor fördel i många situationer – bland annat när du sitter i ett fotogömsle. Dels är en kamera med teleobjektiv relativt tung, dels minimerar ett stativ skakningar. Ett trebent stativ är dock inte lika flexibelt när du behöver arbeta snabbt, men i sådana lägen kan du använda ett enbensstativ.

>Läs även: Så tolkar du siffrorna och bokstäverna på ditt objektiv

Kamerainställningar för djurbilder

Vi rekommenderar att du fotograferar djur med kamerans manuella program, M, där du styr både slutartid och bländare. Välj sedan Auto-ISO så justerar kameran exponeringen via ISO-värdet. För att undvika rörelseoskärpa bör du utgå från en slutartid på 1/500 sekund för stillastående djur och en slutartid på 1/2000 sekund för djur i rörelse. På så sätt fryser du djurets rörelser.

>Läs även: Kameraskolan ger dig full kontroll över kameran

Hjort i rörelse

När du har fått lite erfarenhet kan du experimentera med längre slutartider, t.ex. 1/20 sekund, för att få rörelseoskärpa i bilderna.

© Shutterstock.com

Vanligtvis går det bra att välja den största bländaröppningen, t.ex. F5.0, för att få en snygg oskärpa på bakgrunden. Breda djur, t.ex. en örn i flykten, kan dock kräva en mindre bländaröppning för att skärpedjupet ska bli så stort att vingspetsarna också är skarpa.

Ekorre i skogen

Med en stor bländaröppning får du en oskarp bakgrund som gör att djuret separeras mer från bakgrunden.

© Shutterstock.com

Om det blir för krångligt att använda det manuella programmet kan du välja slutartidsprioritet, som betecknas S eller Tv på programratten. Då ställer du in slutartiden medan kameran sköter bländaren. Du kan också välja bländarprioritet, A eller Av, och Auto-ISO, som du vanligtvis kan ställa in så att kameran använder en slutartid på 1/2000 sekund eller snabbare.

>Läs även: Ladda ner vår fickguide för djurfotografering

Autofokusen ställer du in på kontinuerlig, så att den hela tiden anpassar sig till motivet. Om du har en nyare spegellös systemkamera kan den ha djurmotivigenkänning, en funktion som automatiskt upptäcker om det finns djur i bilden och kontinuerligt fokuserar på dem.

När du är nära motivet lägger motivigenkänningen fokus på djurets ögon i stället. Om du inte har motivigenkänning kan du använda fokusföljning eller zonfokus. Då måste du själv se till att djuret är inom den zon som du har valt.

Baksidan på Sony A7 IV

Ställ in kameran på serietagning, särskilt om du ska fotografera ett djur som rör sig mycket. På så vis ökar dina chanser att fånga rätt ögonblick.

Vi rekommenderar att du tar bilderna i råformat, så att du får optimala förutsättningar när du gör justeringar i efterhand. Alternativt kan du fotografera i både råformat och jpeg, så att kameran även ger dig färdiga filer som du kan dela direkt.

>Läs även: Så väljer du rätt kamerastativ

På många spegelfria systemkameror kan du ställa in ett helt tyst läge, vilket kan vara en stor fördel när du fotograferar skygga djur. I detta läge hörs inga slutar- eller pipljud från kameran.

I tyst läge använder kameran en elektronisk slutare som kan göra att rörelser återges med förvrängning. När man t.ex. panorerar i en skog kan träden bli förvrängda och samma sak kan hända med ett djur som flyr. Hur illa det här fenomenet är varierar från kameramodell till kameramodell.

På vissa flaggskeppsmodeller är detta inte något problem alls, medan andra kameror kan vara dåliga. Därför rekommenderar vi att du i förväg kontrollerar hur bra din kamera klarar av panoreringar när du fotograferar i tyst läge.

Så komponerar du dina djurbilder

Det fungerar ofta bra att placera djuret så att det finns en tom yta framför det. Placera inte djuret mitt i bilden utan lite grand åt ena sidan. Om djuret är vänt åt vänster ska du sträva efter att placera det något till höger i bilden. Bilden kan lätt kännas tråkig om djuret står mitt i bild.

Rådjur på äng

Här är djuret vänt åt vänster, så det har placerats på höger sida av bilden. På så sätt finns det ett utrymme framför det.

© Shutterstock.com

Om det är möjligt ska du se till så att du är på samma höjd som djuret, så att du inte fotograferar det ovanifrån eller underifrån. Om du ligger ner på marken undviker du samtidigt att markytan kommer att utgöra bakgrund i bilden.