Vinter: Det här ska du fotografera just nu

Det finns mycket att upptäcka: rimfrostklädda träd, snötäckta kullar, djur i vinterpäls, fåglar i öppen terräng och detaljer som iskristaller, fotspår eller rimfrost på grenar. Även när det är mulet kan dimma och diffust ljus skapa stämningsfulla motiv med dämpade färger.

På vintern är ljuset faktiskt väldigt bra större delen av dagen eftersom solen aldrig står högt. Men de vackraste timmarna är vanligtvis runt soluppgången och solnedgången, när färgerna är varma och skuggorna långa. Mitt på dagen kan du använda snöns reflekterade ljus för att skapa rena, ljusa motiv.

Snön lurar kamerans ljusmätare och får bilderna att se gråmurriga ut. Lösningen är att ställa in exponeringskompensationen på +0,3 till +1 EV så att snön ser vit ut i stället för gråaktig. Det hjälper också att använda punktmätning på ljusa områden. Tänk på att skydda din utrustning mot fukt och kyla.

Vitbalansen kan också bli fel, vilket ger snön en blåaktig ton. Välj förinställningen Dagsljus eller Molnigt beroende på vädret, eller ställ in vitbalansen manuellt på cirka 7000 K.

Ja, dimma är faktiskt en av de mest stämningsfulla vädertyperna på vintern. Den tar bort bakgrunden och ger bilden djup, lugn och mystik. Försök att arbeta med enkelhet, till exempel ett träd, ett djur eller en person som delvis försvinner i diset. Undvik att använda starkt blixtljus, eftersom det bara lyser upp själva dimman närmast framför dig.

Rovfåglar som ormvråkar, havsörnar och ugglor syns bättre eftersom vegetationen är kal. Hjortar, rävar och harar rör sig också mer öppet på fälten i jakt på föda. På fågelbord med fågelmat kan du ta närbilder av småfåglar som mesar och domherrar.

Leta efter kontraster – ett rött hus, gyllengul vass, en blå himmel mellan molnen. Använd också det kalla vinterljuset för att framhäva blå och grå toner i snö och is. I motljus kan även de svagaste färger framstå som intensivt mättade.

Använd skuggor, linjer och förgrunden för att skapa djup. En gren, ett spår eller ett staket som leder in i bilden ger perspektiv. Prova också olika vinklar – ta till exempel bilder underifrån för att få med snöflingor och himmel.

Håll batterierna varma – kyla tömmer dem snabbt. Ha ett extra batteri i fickan. Undvik också att ta fram kameran i värmen inomhus när du just har kommit in från kylan utomhus, eftersom kondens kan bildas. Låt kameran ligga i en stängd väska så att den långsamt kan anpassa sig till inomhustemperaturen.

Gå ut, även när vädret känns mindre lockande! Det är ofta i det dämpade, kalla ljuset som vinterstämningen är som bäst. Öva dig i att se skönheten i det enkla – och låt ljuset, linjerna och stillheten bära bilden.

När minusgraderna slår till kommer fåglarna ut från skogarna och ger sig in till städerna för att leta föda. Därför är det perfekt att placera fågelmataren på en strategisk plats i trädgården, så att du och kameran har fri sikt till fåglarna.

De fåglar som övervintrar i Sverige har fullt upp med att hitta föda, och samlas därför gärna när det vankas mat. Vanliga gäster vid fågelmataren är talgoxe, blåmes, pilfink, gråsiska, domherre och gulsparv.

Sätt kameran på stativ och vänta tills fåglarna samlas kring fågelmataren. Håll dig stilla och betrakta fåglarna, så att du får ett hum om var och hur de placerar sig omkring mataren. Komponera sedan bilden och sätt igång att fotografera.

Använd gärna teleobjektiv, så att du kommer nära fåglarna utan att störa dem. Om du sitter utomhus kan du skydda utrustningen mot regn och slask genom att slå in kameran och objektivet i en plastpåse.

Vintern bjuder också på massor av färgstarkt ljus i mörkret – och på nyårsafton kulminerar det med massor av färgsprakande fyrverkerier.

För att ta bra fyrverkeribilder ska du använda långa slutartider. Slutartiden avgör hur långa ljusränder fyrverkerierna skapar i bilden. När du använder långa slutartider bör du ha kameran på stativ.

Tänk på att välja en slutartid som inte får ljuset från t.ex. en närliggande stad att lysa upp bilden för mycket. Vanligtvis blir fyrverkerier snyggast vid en slutartid på omkring två–tre sekunder.

Ställ in kameran på det manuella programmet. Börja vid ISO 100 och bländare F10. Ta några testbilder för att kolla om slutartiden ska vara två eller tre sekunder.

Använd till sist ett redigeringsprogram för att ge fyrverkeriets alla färger en extra touch.

När landskapet kläs i ett vitt snötäcke kan du ta unika landskapsbilder.

Det är framför allt två faktorer som är viktiga när du fotar snölandskap. Motivet gör att kamerans autofokus ofta råkar i svårigheter, och detsamma gäller ljusmätaren.

När solen skiner direkt på snön riskerar du ofta att få underexponerade bilder. Ljusmätaren i kameran tror att ytor normalt reflekterar mindre ljus än exempelvis snö.

Därför måste du själv gå in och tala om för kameran hur mycket ljus den ska släppa in. Dessutom bör du fotografera i råformat, så att det blir lättare att justera ljuset i ljusa och mörka områden när du bildbehandlar.

När du ställer in skärpan ska du placera en fokuspunkt på ett ställe med kontrast. Välj till exempel en del av en gren som inte är helt täckt av snö. Du kan även välja ett ställe där en skugga kontrasterar mot den vita ytan på en snödriva.

Under mycket kalla dagar med kraftig vind kan pirar, räcken, bryggor, bänkar och andra föremål vid havet svepas in i ett tjockt islager.

Fenomenet uppstår när lufttemperaturen sjunker samtidigt som temperaturen i havsvattnet fortfarande är så hög att det inte fryser till is.

När vågorna slår in mot kusten bildar vattnet isformationer som kan bli vackra och ibland sällsamma motiv.

När det blir riktigt kallt kan ånga stiga upp från vattenytan på havet eller en sjö, som om vattnet kokade.

Fenomenet kallas sjörök och uppstår vanligtvis först när temperaturen är under 10 minusgrader.

Då avdunstar det varmare vattnet i den kallare luften och bildar rök som kan stiga upp till en eller två meters höjd.