Såvida du inte använder det helt manuella programmet, mäter kameran ljuset innan bilden tas för att åstadkomma en korrekt exponering.
Om motivet är jämnt belyst lyckas kamerans ljusmätare nästan alltid att åstadkomma en välexponerad bild. Men det kan vara besvärligare om motivet innehåller antingen mycket ljusa eller mycket mörka områden. Då kan du få felexponerade bilder som är för ljusa eller för mörka.
I den typen av motiv kan kameran inte gissa sig till om du vill ha en välexponerad himmel och en mörk förgrund, eller vice versa.
De flesta kameror har tre ljusmätningsmetoder som du kan välja mellan, och här kan du se vad de gör, och vilka motiv som de passar bäst för.
1. Matrismätning
Kallas även Multi eller Evaluerande.
Hela bilden delas in i zoner, och kameran analyserar dem för att åstadkomma en korrekt exponering. I vanliga fall prioriteras området omkring fokuspunkten.
Lämplig för: Jämnt belysta motiv och t.ex. actionbilder där ljuset ändras, t.ex. eftersom man panorerar. Fungerar också fint för landskapsbilder som fotograferas med vidvinkel – även i motljus.
2. Centrumvägt genomsnitt
Här mäter kameran också ljuset i hela bilden, men kameran ger högre prioritet åt den mittersta delen av bildytan.
Lämplig för: Motiv på en ljus eller mörk bakgrund, där huvudmotivet är mitt i bilden, men du även vill ha med detaljer i bakgrunden.
3. Spotmätning
Här mäts ljuset bara i en liten punkt på 1–5 procent av bildytan. De flesta kameror mäter mitt i bilden, medan några mäter vid fokuspunkten.
God til: Motiv på en väldigt ljus eller mörk bakgrund där bara huvudmotivet ska vara välexponerat. Det kan t.ex. röra sig om en person i snön.
