Fundersam fotograf

Det finns massor av begrepp inom fotovärlden som verkar ologiska eller obegripliga. Här besvarar vi några av frågorna som du kanske grunnar på. 

© Shutterstock

7 frågor om foto som du inte vågar ställa

Fotovärlden är full av facktermer och ologiska begrepp, och det kan kännas pinsamt att fråga om något som verkar vara uppenbart för alla andra. Men ingen fara – här får du svaren på några av de vanligaste frågorna.

22 februari 2021 av Sarah Marie Winther

Det finns en massa begrepp inom fotovärlden som är obegripliga för alla som inte är insatta – antingen för att de kommer från engelska ord, eller för att de baseras på formler från matematikens eller fysikens värld.

Vi anser naturligtvis inte att det finns några dumma frågor, men vi har själva varit nybörjare och minns att det fanns en del saker som verkade självklara för alla andra, men som verkade helt ologiska för oss.

Nedan har vi sammanställt några av frågorna som själv hade – och svaren på dem. 

1. Varför säger man "blända upp" när man faktiskt väljer ett lägre bländarvärde?

När man bländar upp, gör man bländaröppningen större, så att den öppnas mer. Det kan verka förvirrande att man går från ett högt till ett lägre bländarvärde när man bländar upp ett steg från t.ex. F11 till F8.0. 

Det beror på att F-talet faktisk är ett bråktal där F representerar brännvidden. På 50 mm blir bländaröppningens diameter vid F11 i teorin vara 50/11 = 4,55 mm, medan den vid F8.0 är 50/8 = 6,25 mm, vilket är ett större värde. 

Varje gång man bländar upp, fördubblas öppningens yta, så att man får in dubbelt så mycket ljus.

> Läs också: 10 fototermer som du behöver känna till

Närbild av bländare i objektiv

Anledningen till att bländarvärdet blir högre, desto mindre öppningen blir, beror på att F-talet räknas ut som ett bråktal. 

© Shutterstock

2. Varför kan alla objektiv inte ha en stor bländare på t.ex. F1.0?

En stor bländaröppning kräver större objektiv och linser, och man behöver korrigera för optiska fel i högre grad, vilket kräver högre precision, linser av bättre kvalitet och speciella ytbehandlingar. 

Allt detta ger ett högre pris. Därför har de billiga paketobjektiven, som ingår i kameraköpet, oftast en mindre maximal bländaröppning än hos dyrare objektiv.

3. Varför bör man inte bara välja en så liten bländare som möjligt när man fotograferar landskap?

Det kan vara frestande att välja en bländare på F22 eller till och med F32 för att åstadkomma ett så stort skärpedjup som möjligt när man t.ex. fotograferar landskap och har ett kamerastativ till förfogande. 

Men det är inte någon vidare bra idé. De allra flesta objektiv tecknar nämligen skarpast omkring F8.0–F11, varpå detaljgraden faller på grund av det optiska fenomenet som kallas för diffraktion. 

Diffraktion uppstår när bländaröppningen blir så liten att ljusstrålarna pressas igenom och sprids för mycket på den andra sidan. Resultatet blir suddigare detaljer. 

> Läs också: 9 saker som bara fotografer säger

Bild av olika typer av objektiv

Ofta tillverkas objektiv med populära brännvidder som 70–200 mm i både en ljusstark och en mindre ljusstark . Du bör fundera noga på om du verkligen behöver den extra ljusstyrkan.

© Shutterstock

4. Är de dyra, ljusstarka objektiven mycket bättre än de inte fullt så ljusstarka?

Om du behöver den extra ljusstyrkan och kan betala det dubbla för en något bättre optisk och mekanisk kvalitet, är svaret ja.

Tänk också på att den större maximala bländaröppningen inte bara ger en större ljusstyrka, utan också mer bakgrundsoskärpa, vilket är en fördel om du t.ex. ska fotografera djur i naturen där du vanligen inte kan kontrollera bakgrunden.

Ett ljusstarkt objektiv är emellertid också oftast betydligt tyngre än ett inte lika ljusstarkt objektiv, så fundera noga på om du egentligen behöver ljusstyrkan. 

5. Varför kan jag inte välja väldigt låga ISO-värden, t.ex. ISO 5?

Alla kameror har ett basvärde, där sensorn gör bäst ifrån sig. Detta är vanligen ISO 100 eller 200.

På vissa kameror kan man välja ett ISO-värde på 50, som också kan kallas för Lo. Här överexponerar kameran med motsvarande ett exponeringssteg i förhållande till ISO 100, varpå bilden i bildalstringen görs ett steg mörkare.

Det kan ge lite högre kontrast och ett mindre dynamiskt omfång. Om ISO-värdet går ännu längre ner, överexponeras bilden ännu mer, och då blir områden lätt kritvita helt utan detaljer.

> Läs också: Få koll på kamerornas sensorstorlekar

Landskapsfotograf i naturen med kamera och kamerastativ

Man kan tycka att det vore smart att kunna välja ett ISO-värde på t.ex. 5, men det skulle faktiskt inte ge en bättre bildkvalitet. 

© Shutterstock

6. Kan jag använda objektiv från ett annat kameramärke på min kamera?

Ja – det finns adaptrar till de vanligaste fattningarna, så det går t.ex. att använda Nikon-objektiv på din Canon-kamera om du har bytt märke.

Du behöver dock tänka på att du kan förlora viss funktionalitet, och att du kan behöva justera bländaren manuellt. 

Ta reda på vad dina objektivs fattningar heter (t.ex. EF eller RF hos Canon), och kolla på nätet om det finns adaptrar som passar till dina objektiv och din kamera.

7. Ska jag använda skyddsfilter på objektivet?

Inget av det som du sätter framför eller bakom ett objektiv är en del av den optiska konstruktionen, och det ger därför i högre eller lägre grad en försämring av bildkvaliteten. 

Eftersom filtret hamnar framför frontlinsen, minskar det också motljusskyddets effektivitet. 

Köp därför bara ett skyddsfilter om du vet att du ska utsätta utrustningen för hårdhänt behandling, t.ex. actionfotografering. 

Under normala förhållanden och om du ät försiktig med din utrustning, finns det ingen anledning till att lägga pengar på filter som bara har som ändamål att skydda frontlinsen.

Faktum är att om du köper ett billigt filter, kan du sätta en lins av väldigt låg kvalitet framför en lins av betydligt högre kvalitet (som du har lagt en massa pengar på). 

> Läs också: Det betyder siffrorna på objektivet

Kanske detta kommer att intressera dig ...

Kanske är du intresserad av