Jakten på begagnad fotoutrustning går vidare, och jag hittar både tillbehör för en spottstyver och en luggsliten kamera som jag reparerar med ett speciellt material.
Efter at have købt flere brugte analogkameraer fandt jeg også mit gamle spejlreflekskamera fra 1990'erne frem – for at konstatere, at det ikke virkede. Nu var jeg dog klar på at supplere samlingen med modeller fra årtiet, hvor autofokus for alvor begyndte at dominere. Jeg var blevet glad for de brugte Minolta-kameraer med manuel fokus, som jeg havde købt. På et brugtmarked på nettet fandt jeg et Dynax 505si Super, som er en mellemklassemodel med autofokus, der blev lanceret i 1998.
Alderen har dog sat sine spor på mange af de gamle modeller, og det gælder også dette kamera. Søgerbilledet er nemlig mørkt og grønligt, hvilket man må leve med, når det er købt som beset. Via en søgning på samme model hos den finske webbutik Kamerastore.com, der sælger og gennemtjekker brugte filmkameraer, kunne jeg desuden se, at det er en meget almindelig fejl på denne kameramodel. Det påvirker heldigvis ikke billedkvaliteten, og billederne fra den første film blev gode. Jeg fandt også en forholdsvis kraftig ekstern flash til kameraet. Da der ikke var andre, som bød på den, blev den min for bare to kroner. Inklusive forsendelse med mere kostede flashen mig bare 42 kroner.
ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV
Vi ger dig något att fundera över varje dag – direkt i din inkorg.
Jag har faktiskt kommit över analog utrustning ännu billigare. En kollega gav mig systemkameran Canon EOS 300 från 1999 när han såg att mitt intresse för analog utrustning tog fart. Jag tror inte att han någonsin hade använt den, för den ser ut som ny. Filmmatningen i EOS 300 är speciell. När man har satt i en ny rulle vevar kameran ut hela filmen, och varje gång man tar en bild rullas filmen tillbaka en liten bit in i sin kapsel.
Normalt dras en liten bit film ut ur kapseln varje gång man vill ta en bild, och när alla bilder är tagna vevas hela filmen tillbaka in i kapseln. Metoden som Canon EOS 300 använder har två fördelar. Kameran vet hur många bilder som ryms på filmrullen och kan alltså räkna ned i displayen. Dessutom förstörs inte alla bilder om man av misstag öppnar filmluckan. Endast det senaste fotot exponeras för ljus, medan alla andra du har tagit är säkra i filmkapseln.
Så exponerar du med analoga kameror
Bräckliga handgrepp
Jag ville även ha en mer avancerad systemkamera med autofokus, gärna en Minolta Dynax 700si från 1993. Den har många avancerade funktioner, bland annat slutartider ner till 1/8 000 sekund, och begagnatpriserna på denna något förbisedda modell är riktigt låga. Under mitt sökande insåg jag dock att Minoltas modeller från den här generationen dras med en skavank som ofta dyker upp idag. Handgreppet tenderar nämligen att spricka på flera av modellerna från den här perioden. Jag bjöd på en Dynax 700si och fick ett batterigrepp och ett zoomobjektiv på köpet för totalt 200 kronor. Handgreppet var mycket riktigt sprucket, men det påverkar inte funktionaliteten.
Mindre än en månad senare köpte jag ännu en Dynax 700si. Säljaren hade bara lagt ut ett par suddiga bilder av den, så den såg inte särskilt attraktiv ut, och det var bara jag som bjöd. Jag fick den för 190 kronor och den levererades med tre objektiv och en Minolta-väska. När jag öppnade paketet såg jag direkt att allt var i mycket gott skick. Väskan är supercool och lagom stor, och handgreppet är helt fritt från sprickor. Ännu ett fynd på andrahandsmarknaden.
I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet tillverkade Minolta kameror till vilka man kunde köpa speciella expansionskort som fysiskt liknade minneskort. Ett kort kunde till exempel ge möjlighet att göra multiexponeringar, ett annat gav olika porträttlägen osv.
Korten kan även användas i Dynax 700si, och nu letar jag med ljus och lykta efter Data Memory 2-kortet. Det kan lagra tagningsinformation för varje enskild bild på samma sätt som digitalkameror lagrar exif-data i bilderna. Informationen läggs inte in i bildfilerna utan kan sparas för de fyra senaste filmrullarna, så att man kan ta fram dem i kameradisplayen.
Tips för analoga prylar
Så reparerar jag
En av de begagnade kamerorna jag köpte hade ett sprucket grepp som kändes lite oljigt att hålla i. Jag beställde ett paket Sugru. Det är en formbar silikonmassa som härdar vid kontakt med luft. Som du ser brydde jag mig inte utseendet, jag ville bara att det skulle fungera.
Jag täckte sprickorna och resten av handgreppet med ett tunt lager Sugru, som jag helt enkelt tryckte fast med fingrarna.
För att undvika synliga fingeravtryck doppade jag ett finger i vatten och gnuggade på massan för att släta ut den.
Jag lät sugrumassan härda i omkring två dagar, varefter den i princip var hård som plast.
Sugru finns i olika färger. Jag valde svart, som blir mörkgrått efter härdning.
Utrustning för analoga fotografer
3 bra tillbehör för analoga fotografer
Motljusskydd
Motljusskyddet saknas ofta när man köper begagnade objektiv. Till många av dem kan man använda motljusskydd som skruvas på filtergängan. Jag köpte två stycken i gummi som kan vikas i flera steg för att passa olika brännvidder. Jag betalade 135 kronor för båda.
Kamerarem
Alla kameror levereras inte med rem och jag gillar att ha originalremmar på äldre kameror. Som tur är kan man ofta hitta originalremmar från kameratillverkarna på begagnatmarknader på nätet eller i webbutiken Kamerastore.com, som säljer begagnade fotoprylar.
ND-filter
Den kortaste slutartiden på många gamla kameror är 1/1 000 sekund. Med ett ljusstarkt objektiv kan man då inte använda de största bländaröppningarna utan att bilderna blir överexponerade i dagsljus. Med ett variabelt ND-filter kan du dämpa ljuset och använda en stor bländaröppning utan att bilderna blir för ljusa.







