HDR-bild av solnedgången

En perfekt HDR-bild är sammansatt av mellan två till åtta foton, där alla är tagna med samma bländare men med olika slutartid.

© Shutterstock

Så får du perfekta HDR-bilder

Ett vanligt problem är att detaljer försvinner i bilder med stort spann mellan väldigt ljusa och mörka partier. Men om kontrasterna skapar problem kan du alltid ta HDR-foton.

8 juli 2021

Inte ens de allra senaste kamerorna klarar av att registrera lika många exponeringssteg som det mänskliga ögat. 

Men med en speciell teknik som heter HDR, vilket står för High Dynamic Range, kan du få samma stora dynamiska omfång.

En HDR-bild spänner över ljuset i minst tre bländarsteg, vilket gör det möjligt att få fram detaljer i både högdagrar och skuggor.

Här visar vi hur du tar HDR-foton och hur du därefter sätter ihop dem. 

Vad är HDR?

HDR betyder som sagt High Dynamic Range, det vill säga stort dynamiskt omfång. Metoden går ut på att du lägger samman flera olika exponeringar till en enda bild som visar alla detaljer i både högdagrar och skuggor.

Du behöver minst två bilder för att skapa ett HDR-foto. Bilderna ska skilja sig åt på så vis att någon av dem har upplysta skuggor, medan den andra ska ha dämpade högdagrar. Bilderna lägger du sedan samman i ett bildbehandlingsprogram eller ett särskilt HDR-program.

Med HDR kan du bevara alla detaljer i motivet även när skillnaden är stor mellan de mörka och de ljusa delarna.

> Läs också: Dynamiskt omfång: Därför är det viktigt.

Vad är HDR-bilder?

HDR betyder som sagt High Dynamic Range, alltså stort dynamiskt omfång. Metoden går ut på att du sätter ihop flera exponeringar till en enda bild där både skuggor och högdagrar har fin detaljteckning.

Du behöver minst två foton för att skapa en HDR-bild. Fotona ska vara olika på så sätt att ett av dem har uppljusade skuggor och det andra har dämpade högdagrar. Du sätter samman de två bilderna i ett redigeringsprogram eller ett skräddarsytt HDR-program. 

Med HDR-tekniken kan du fånga alla detaljer i bilden, även om det är stor skillnad mellan mörka och ljusa partier.

> Läs även: Dynamiskt omfång: Därför är det viktigt.

Ett exempel på hur du skapar en HDR-bild.

Detta är ett exempel på vad en HDR-bild består av. Bilden till vänster och bilden i mitten är överexponerad respektive underexponerad. Bilden till höger är en kombination av de två. Här har alla detaljer bevarats i både skuggor och högdagrar.

© Shutterstock
Ett exempel på hur en HDR-bild blir till.

Det här är ett exempel på vad en HDR-bild består av. Bilderna till vänster och i mitten är över- respektive underexponerade. Bilden till höger är resultatet när man har lagt samman de båda bilderna. Här finns alla detaljerna i såväl högdagrar som skuggor med.

© Shutterstock

Tänk på detta innan du fotar HDR

Ett HDR-foto är som sagt en bild som består av flera olika bilder med olika exponeringar.

Det betyder att HDR är bäst om det inte finns med några rörliga objekt i bilden. Bilderna tas nämligen inte exakt samtidigt.

HDR kan användas med alla kameror, och det går att fotografera på frihand, även om stativ är en klar fördel.

Slutligen är det också en stor fördel att fotografera i råformat, i och med att det ger dig ännu större möjligheter att korrigera färger och ljushet när du redigerar din HDR-bild.

> Se även videon: Så lyckas du med HDR. (Du måste prenumerera på tidningen för att kunna se videon.)

Vad du behöver veta innan du tar HDR-foton

En HDR-bild är som sagt en bild som består av flera foton med olika exponeringar.

Det betyder att HDR-bilder blir bäst om det inte finns något som rör sig i motivet. Fotona tas nämligen inte exakt samtidigt.

HDR-foton kan tas med alla kameror och du behöver inte använda stativ, även om det är en fördel.

Dessutom är det en stor fördel att fotografera i råformat, eftersom du då får större möjlighet att justera ljushet och till exempel färger när du redigerar dina HDR-bilder.

> Se även videon: Så skapar du perfekt HDR. 

Fotografering med kameran på stativ

När du fotograferar HDR bör du sätta kameran på stativ. Kameran ska nämligen ta flera olika bilder med olika exponeringar och det kan den bara göra en bild i taget. Om kameran står på stativ blir bilderna mer likartade, vilket i slutänden ger ett bättre HDR-foto.

© Shutterstock
En man fotograferar med kameran på stativ

När du tar HDR-foton bör du ha kameran på stativ. Kameran ska nämligen ta bilder med olika exponering, vilket den gör en bild i sänder. Om du har kameran på stativ får du mer enhetliga foton, och det ger i slutänden bättre HDR-bilder.

© Shutterstock

Låt kameran göra jobbet

Din kamera kan automatiskt ta de olika bilderna som behövs för att skapa en HDR-bild. Det gäller åtminstone för de allra flesta av dagens kameror. De har nämligen en funktion för automatisk gaffling.

Gaffling innebär att du ställer in kameran så att den automatiskt tar flera bilder vid olika exponering. Oftast kan du ställa in kameran så att den tar tre, fem eller nio bilder med olika exponering till ditt HDR-foto.

Du ska öppna kameramenyn och välja Auto. gaffling, Exponeringsgaffling eller liknande, beroende på vilken kamera du har.

Om det går bör du ställa in gafflingsfunktionen så att kameran tar bilderna i serie. Då behöver du själv inte trycka på utlösaren mellan varje bild, utan kameran gör själv jobbet.

Sedan är det bara att trycka på utlösaren så att kameran kan ta dina bilder vid olika exponeringar, så att du slutligen kan skapa ett HDR-foto med tjusiga detaljer.

> Läs också: Allt du behöver veta om gaffling.

Låt kameran ta dina HDR-foton

Din kamera kan automatiskt ta de olika foton du behöver för att skapa HDR-bilder. Det gäller i alla fall de flesta av dagens kameror. De kan nämligen fotografera med automatisk gaffling, så kallad Auto-bracketing.

Gaffling innebär att du låter kameran göra exponeringarna automatiskt. Vanligtvis kan du ställa in kameran på att ta tre, fem eller nio foton med varierande exponering till dina HDR-bilder.

Du går in i kamerans meny och väljer automatisk gaffling, Auto-bracketing mode, Auto-exposure mode eller Exposure Bracketing. Alla uttrycken beskriver samma funktion. Skillnaden i namnen beror på vilken kamera du har.

Ställ om möjligt in kamerans automatiska gaffling på kontinuerlig tagning. Då behöver du inte själv trycka på avtryckaren för varje foto, utan kameran sköter det själv.

Allt du behöver göra är att trycka på avtryckaren en gång. Därefter tar kameran en rad foton med varierande exponering, varpå du slutligen kan skapa en HDR-bild med läckra detaljer.

> Läs även: Allt du behöver veta om gaffling.

Så fotograferar du själv HDR

Du kan också själv ta de olika bilderna till HDR-fotot om du själv vill ha maximal kontroll över bildernas exponering.

När du har hittat ditt motiv behöver du granska histogrammet. Du får fram histogrammet på kamerans lcd-skärm genom att trycka på DISP- eller INFO-knappen på kamerahuset.

På en DSLR-kamera kan du inte se histogrammet förrän efter att du har tagit bilden. Då trycker du först på kamerans Play-knapp och bläddrar fram till den önskade bilden. Sedan trycker du på INFO eller DISP beroende på kameramärke.

När histogrammet visas ska du ställa in slutartiden, ISO och bländaren så att en så liten del som möjligt ligger helt intill histogrammets höger- eller vänsterkant.

När du har tagit den första bilden kan du börja exponera skuggorna korrekt. Det gör du lämpligast genom att ändra slutartiden.

Med utgångspunkt från den normalt exponerade bilden kan du börja fördubbla slutartiden så att du får in mycket mer ljus i kameran. När du har tagit ett par exponeringar med upplysta skuggor går du återigen tillbaka till inställningarna för normal exponering.

Sedan ska du börja underexponera, så att det kommer in mindre ljus i kameran. Det gör du lämpligast genom att halvera slutartiden, så att den blir kortare. Då dämpar du det ljus som kommer in i kameran, vilket bl.a. gör att himlen inte fräter ur. Till slut har du en rad bilder med olika exponeringar.

> Läs också: Fotografera HDR-bilder med mobilen.

Så tar du HDR-foton själv

Om du vill är det förstås även möjligt att ta fotona manuellt och sedan sätta samman dem till en HDR-bild. Det ger dig större kontroll över exponeringen i fotona.

När du har hittat ett bra motiv tittar du på histogrammet. Histogrammet hittar du ofta genom att byta utseende på kamerans display, om det är en spegellös systemkamera. Det gör du genom att trycka på DISP- eller INFO-knappen på kamerahuset.

På en DSLR-kamera kan du se histogrammet först efter att du tagit bilden. Du trycker på kamerans Play-knapp och letar upp bilden. Därefter trycker du på INFO eller DISP, beroende på kameramärke.

När du har fått fram histogrammet ställer du in slutartid, ISO och bländare så att så lite som möjligt av grafen i histogrammet är sammanpressat på höger och vänster sida.

När du har tagit det första fotot kan du börja exponera skuggorna korrekt. Det gör du bäst genom att justera slutartiden.

Jämfört med din allra första exponering kan du börja fördubbla slutartiden så att du får in mer ljus i kameran. När du har gjort olika exponeringar där skuggorna är belysta, ställer du återigen in kameran som vid den allra första exponeringen.

Därefter börjar du underexponera, vilket alltså innebär att du ska släppa in mindre ljus i kameran. Det gör du bäst genom att halvera slutartiden, så att den blir kortare. Därmed sänker du ljusheten i bilden så att till exempel himlen inte fräter ur. När du är klar har du ett antal bilder där alla har olika exponering.

> Läs även: Ta HDR-foton med mobilen.

Exempel på HDR-bild

Lägg märke till hur mycket underexponering som har krävts för att få rätt exponering på molnen, så att bilden fick ett dramatiskt uttryck.

© Shutterstock
Ett exempel på HDR

Observera hur mycket man var tvungen att underexponera bilden innan molnen blev korrekt exponerade med största möjliga dramatik.

© Shutterstock

Så lägger du samman din HDR-bild

Nu behöver du bara lägga samman dina bilder till ett HDR-foto.

Först för du över bilderna till datorn. Sedan öppnar du ditt bildbehandlingsprogram eller HDR-program. Både Adobe Photoshop och Adobe Lightroom kan användas.

I Photoshop klickar du på Arkiv / Automatisera / Lägg samman till HDR Pro. Sedan väljer du bara dina filer och låter Photoshop sköta resten.

När bilderna har lagts samman till en enda HDR-bild har du en utgångspunkt för din bildbehandling med maximalt antal detaljer i högdagrar och skuggor.

HDR-bilden omfattar nämligen fortfarande all information från samtliga bilderna som du använde för att skapa HDR-bilden.

Det innebär att om du t.ex. lättar upp ljuset i skuggorna, hämtar HDR-bilden detaljerna från bilden där skuggorna var upplysta. Därmed undviker du också att få in brus i bilden.

Med andra ord har du ett betydligt större omfång att bildbehandla i. Det är en av HDR-bildernas största fördelar.

> Se videon: Så lägger du samman en HDR-bild i Photoshop. (Du behöver prenumerera på tidningen för att kunna se videon.)

Så sätter du ihop dina HDR-foton

Dina foton ska nu sättas samman till en HDR-bild.

Först överför du dina foton till datorn. Öppna sedan ditt redigeringsprogram eller ett HDR-program. Både Adobe Photoshop och Adobe Lightroom kan användas.

I exempelvis Photoshop väljer du Arkiv / Automatisera / Lägg samman till HDR Pro. Nu väljer du önskade filer och låter Photoshop sköta resten.

När du har lagt samman dina foton till en HDR-bild kan du redigera en bild där du inte behöver oroa dig för att förlora detaljer i högdagrar eller skuggor.

HDR-bilden innehåller nämligen fortfarande all information från alla foton som du har lagt samman till en HDR-bild.

Det innebär att om du till exempel ökar ljusheten i skuggorna hämtar HDR-bilden detaljerna från det foto där skuggorna är upplysta. På så sätt undviker du att det uppstår brus i bilden,

vilket innebär att du har ett mycket större omfång att redigera i. 

> Se videon: Så här sätter du ihop en HDR-bild i Photoshop. 

Kanske detta kommer att intressera dig ...

Kanske är du intresserad av