Få koll på GDPR och regler kring bilder

Som fotograf är det lätt att bli förvirrad över var man får ta bilder och om man får ta bilder av andra människor. Det kan också vara svårt att veta om man får publicera bilderna på sociala medier utan samtycke.

Det finns flera lagar och regler som påverkar vad du får fotografera och publicera, och som fotograf är du ansvarig för att följa reglerna. Reglerna är till för att skydda personerna på bilderna, men tyvärr är det inte helt självklart var gränsen går. I varje enskilt fall är det upp till dig att avgöra om GDPR-reglerna gäller för dina bilder och om du kan publicera dem. Syftet med reglerna är att skydda de människor som syns på bilderna.

Eftersom det är en gråzon är det bäst att använda sunt förnuft och så mycket som möjligt få tillstånd från personerna på bilderna innan du tar dem och innan du publicerar dem. Detta är dock inte alltid möjligt, t.ex. vid gatufotografering. Detta betyder dock inte att du inte får fotografera människor ute på stan. GDPR är främst riktat mot stora företag och deras informationshantering, så du får oftast ta bilder och sprida dem.

Nedan kan du läsa mer om reglerna för bilder, inklusive GDPR och publicering av bilder av andra människor.

Som en allmän regel får du ta bilder av andra människor på offentliga platser som är öppna för allmänheten. Det vill säga platser som alla har tillgång till. Här ingår även platser där man måste betala inträdesavgift, om vem som helst kan köpa tillträde till platsen. Det finns dock ytterligare regler för när du får publicera bilder av människor. Du kan läsa mer om dessa nedan.

Lagstiftningen är tydligare när det gäller privata områden. Om du befinner dig på privat område och det råder fotoförbud får du inte ta bilder eller dela sådana bilder av personer eller annat – såvida du inte på förhand har fått tillåtelse att göra det. Om du befinner dig på allmän plats får du fotografera vad du vill, även med kameran riktad mot privat område – med vissa undantag, t.ex. kränkande bilder. Och naturligtvis med undantag för skyddsobjekt med mera som inte får fotograferas.

Du får ta och publicera bilder av andra människor tagna på allmän plats utan samtycke om du har ett legitimt skäl och om personerna på bilderna inte blir kränkta eller t.ex. befinner sig i en utsatt situation. Tänk därför på vilka konsekvenser det kan få för andra om du lägger ut bilder på internet. Huruvida du kan dela bilderna eller inte är en gråzon, så det blir upp till en konkret helhetsbedömning, men använd ditt sunda förnuft och be om lov om det är möjligt.

Exempel på bilder som i princip kan publiceras utan samtycke är bilder av publiken på en konsert, bilder av besökare på ett zoo eller liknande, bilder tagna på en förening och dess fritidsaktiviteter, bilder av folk ute på stan.

Man ska inte utan samtycke ta och publicera bilder som visar t.ex. sjukdom eller olycksfall, eller personer som besöker läkare eller liknande.

GDPR, som även kallas Dataskyddsförordningen, handlar om att skydda personuppgifter. Även bilder betraktas som personuppgifter om personerna i bilderna kan identifieras.

Den stora mängden bilder av människor som du tar ute på stan eller i offentliga miljöer får spridas, inom vissa ramar – undantag har nämnts ovan. När du tar vanliga gatubilder i street-genren kan ditt syfte ofta betecknas som journalistiskt eller konstnärligt. Om du tar bilder med ett sådant syfte gäller inte GDPR och du får sprida dem. Vidare kan sägas att delning inom den personliga sfären inte omfattas av GDPR, det vill säga spridning till en begränsad grupp människor, t.ex. familjen.

Om du av någon anledning inte har ett konstnärligt eller journalistiskt syfte med bilderna, och de visar identifierbara personer, betraktas de som behandling av personuppgifter, och som fotograf är du således ansvarig för att bilden hanteras och delas på lagligt sätt enligt GDPR. Om du tar bilder av identifierbara personer och vill dela dem, måste du då ha personens tillåtelse.

Om ditt syfte med bilderna är kommersiellt ska du alltid följa GDPR vad gäller tillstånd till publicering med mera.

Om du upptäcker att någon har delat bilder på dig som du inte har gett samtycke till, kan de ha haft ett legitimt skäl att göra det. Syftet kan vara journalistiskt eller konstnärligt, och det kan vara en rent privat publicering, och då kan du inte åberopa GDPR.

Men om du känner dig kränkt eller utsatt för förtal eller olaga integritetsintrång kan du be den som publicerat att ta bort bilden från webbplatsen eller sociala medier. Personen bör följa din uppmaning och ta bort bilden, men om så inte sker kan du kontakta de ansvariga för webbplatsen. Det finns oftast policyer som webbplatsen följer. Slutligen kan du göra en polisanmälan om du har tungt vägande skäl.

Du kan läsa mer om gällande dataskyddslagstiftning i samband med användning av bilder hos Integritetsskyddsmyndigheten.