Om du tar bilder av andra människor och delar dem på internet, till exempel på Facebook eller Instagram, är det viktigt att du följer gällande regler. Syftet med reglerna är att skydda de människor som syns på bilderna.
När du delar bilder av andra på internet delar du nämligen personuppgifter om dessa personer. En personuppgift är en uppgift som handlar om en person eller som man kan använda för att ta reda på vem personen är.
Det betyder dock inte att du inte får fotografera andra människor alls. GDPR gäller inte privatpersoner och privata sammanhang, så du får ta bilder av släkt och vänner. Om du har tänkt dela dem är det dock god ton att få deras godkännande först.
>Läs även: 3 kompositionsregler du måste känna till

Många spännande personer kan fastna på dina gatubilder. Gör det till en regel att be om tillåtelse innan du tar bilderna, eller prata med dem efteråt och få deras tillåtelse att använda bilden.
© ShutterstockBegränsningar vid offentlig spridning
När det gäller offentlig delning av bilder skiljer man inte längre mellan porträtt- och situationsbilder, vilket man gjorde i många år.
Om det finns identifierbara personer på bilderna betraktas de nu som behandling av personuppgifter, och som fotograf är du således personligen ansvarig för att bilden delas på lagligt sätt. Om du tar bilder av identifierbara personer och vill dela dem, måste du ha personens tillåtelse. Undantag kan gälla om syftet är konstnärligt eller journalistiskt. Delning inom den personliga sfären omfattas inte av GDPR.
Du får inte ta eller dela foton som hänger ut eller kränker någon.
Om ett foto innehåller känslig information om den eller de personer som finns på bilden, måste du tänka igenom om du har laglig grund för att publicera bilden utan samtycke från den eller de berörda personerna. Detta är därför sällan möjligt.
Här följer några exempel på bilder som i princip kan publiceras utan samtycke:
-
Bilder av publiken på en konsert.
-
Bilder av besökare på ett zoo eller liknande.
-
Bilder tagna på en förening och dess fritidsaktiviteter.
Exempel på bilder som normalt inte kan publiceras utan samtycke:
-
Bilder på besökare hos läkare, kunder på banken och gymmet eller liknande.
-
Bilder av besökare på en bar, nattklubb, diskotek eller liknande.
-
Bilder på anställda på arbetsplatsen, till exempel ett privat företag eller en offentlig myndighet.
>Läs även: Här är de bästa kamerainställningarna för porträttfoto

Om du tar närgångna porträtt ute på stan måste du vara beredd på ett allvarligt samtal. Då är det viktigt att ha ett avtal klart och hålla god ton.
© ShutterstockPrivat område är privat
Lagstiftningen är tydligare när det gäller privata områden. Här får du nämligen varken ta eller dela bilder av personer – såvida du inte på förhand har fått tillåtelse att göra det.
Ha avtalet klart
Ett bra sätt att få modellen eller personen att känna sig trygg är att ingå ett skriftligt avtal om användning av bilder innan du börjar fotografera – eller efter att du har fotograferat en person på gatan.
Det finns en del avtal på nätet som du kan låta dig inspireras av. Sök t.ex. på modellavtal eller TFP-avtal.
En del fotografer hanterar avtalen digitalt. Bland annat finns appen Easy Release för mobilen. Den finns alltid till hands och du kan skicka avtal till personer direkt från appen och hålla reda på dem, så att du alltid kan hitta avtalet igen.
Du kan läsa mer om gällande dataskyddslagstiftning i samband med användning av bilder hos Integritetsskyddsmyndigheten.