Reglerna om upphovsrätt till bilder som skapats med artificiell intelligens är inte alldeles enkla att förstå. Här försöker vi göra ämnet mer begripligt.
ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV
Vi ger dig något att fundera över varje dag – direkt i din inkorg.
Så är reglerna för upphovsrätt till fotografier
Sedan 1994 skyddas fotografier av upphovsrättslagen, sedan den gamla fotolagen tagits bort. Upphovsrätten kan vara av två slag, eftersom det enligt lagen finns två typer av foton: fotografiska bilder och fotografiska verk.
Ett fotografiskt verk kan vara upphovsrättsskyddat i 70 år efter upphovsmannens död, medan en fotografisk bild kan vara skyddad 50 år efter det år då bilden togs.
Fotografiska verk skyddas på samma sätt som alla andra bildkonstverk. För att vara ett verk i lagens mening måste fotot uppfylla vissa krav på originalitet, så kallad verkshöjd. Detta innebär att fotografiet måste vara resultatet av fotografens personliga och kreativa arbete.
Verkshöjd kan t.ex. uppnås om fotografen har gjort kreativa val vid skapandet av fotografiet, såsom speciell belysning, uppställning, kameravinkel etc.
Om ett fotografi inte uppfyller kravet på originalitet är det en fotografisk bild och inte ett verk. Det innebär att fotografiet skyddas av andra regler i upphovsrättslagen.
Med andra ord behöver inga särskilda kreativa val ha gjorts när bilden togs. Rättigheterna till fotografiska bilder ägs av fotografen, dvs. den person som använde kameran för att ta bilden.
Om upphovspersonen och fotografen inte är samma person kan det också finnas flera rättighetsinnehavare till fotografiet.
Så skapas bilder med artificiell intelligens
När bilder skapas av artificiell intelligens är människan inte en aktiv deltagare i själva utformningen av bilden. Det finns ingen människa som håller i en kamera för att ta en bild, som under punkt 1 ovan. Det är den artificiella intelligensen som är den kreativa faktor som komponerar, utformar motiv, kombinerar färger etc.
Människans roll är att skriva en så kallad prompt, en beskrivning i text av vad bilden ska föreställa. Så här går det till på bland annat den populära AI-bildtjänsten Craiyon.
Här markerar du ”Photos”-symbolen och beskriver hur du vill att bilden ska se ut, och så skapar roboten en bild utifrån dessa anvisningar. Efter några minuter har du ett urval av bilder baserade på din prompt. Proceduren är i stort sett likadan hos tjänsten Dall-E.
Det är roboten som är den kreativa parten i AI-bilder. Därför kan du i de flesta fall inte få upphovsrätt till bilden.
Hur får AI-bilder användas?
Bildtjänsterna tränar sina AI-verktyg med hjälp av miljontals bilder (fotografier, målningar, illustrationer) som samlas in automatiskt från internet. Om bilderna som samlas in inte är frisläppta för denna typ av användning, kan det röra sig om upphovsrättsintrång. Det skulle då kunna vara olagligt att använda AI-bilder som skapas på grundval av upphovsrättsskyddade bilder. Advokat Katarina Ladenfors skriver dock att ett sådant resonemang är långsökt.
Som användare har du ansvar för att din AI-genererade bild inte har så stor likhet med någon annans foto att upphovsrätten kränks. Om du använder AI-genererade bilder med igenkännliga element från existerande bilder, kan det bryta mot upphovsrätten. Katarina Ladenfors skriver dock att detta resonemang är högst hypotetiskt.
EU har antagit ett upphovsrättsdirektiv (DSM-direktivet) som bland annat reglerar insamlandet av bilder från internet och säkerställer att visuella konstnärer har upphovsrätt till sina originalverk, om t.ex. företag vill träna ett AI-verktyg på insamlade bilder.
Kan man få upphovsrätt till en AI-bild?
Plattformar på internet där användare kan generera AI-bilder är ett nytt och växande fenomen. Patent- och registreringsverkets upphovsrättsexpert Thomas Riesler säger att bilder som är helt framtagna med hjälp av AI inte skyddas av upphovsrätt. Endast fysiska personer kan äga upphovsrätt till bilder, och bilderna måste vara skapade genom fria och kreativa val. Thomas Riesler anser inte att promptar som man skriver för att skapa AI-bilder innebär att man gör fria och kreativa val.
Svenska fotografers förbund företräder dock en annan åsikt på sin webbplats. Det är juristen Pia Janné som skriver: ”Då AI-system används av människor som tar avgörande kreativa beslut för skapandet så kan personen få upphovsrätt.”
Hon går inte närmare in på detaljer, men om man specialiserar ett prompt för att finputsa en illustration eller bearbeta en illustration i ett AI-program ett antal gånger, kan man tänka sig att produkten närmar sig upphovsrättsskyddad nivå eftersom den har framställts genom en mänsklig insats.
Om du till exempel gör olika val i samband med efterbehandlingen, så talar det för att krav för upphovsrätt uppfylls.
De olika AI-verktygen har sina egna användarvillkor om upphovsrätt – också för bilder som inte lever upp till regeln om en personlig kreativ insats. Kanske har du som medlem på en AI-bildplattform skrivit över bildrätten till plattformen. Här gäller det att ha koll på det finstilta i användarvillkoren. På Dall-E äger du till exempel både din text-input och den output som skapas med Dall-E. Därför är det du själv som har ansvar för det du skapar med verktyget.
Hur ändras spelreglerna?
Som skapare av AI-bilder har vi inte automatiskt upphovsrätt till våra alster, och AI-bilder skapas på grundval av unika bilder som kan vara upphovsrättsskyddade. Inga ersättningar utgår. Innehållskreatörerna blir mer sårbara.
När innehåll genereras med artificiell intelligens finns inte samma garanti för att man får kompensation om innehållet används i ett annat sammanhang.