Falska bilder invaderar Facebook

Great Photography 🥰

Har du stött på denna lilla text tillsammans med en otrolig bild av djur, landskap, natthimlar eller liknande? Då är det troligtvis en bluff. Bilden är skapad med hjälp av AI och texten är autogenererad. Just nu är Facebook fullt av den här typen av innehåll.

Det kan vara svårt att se om bilderna är fejkade eller om de faktiskt är tagna av en riktig fotograf. Det finns dock ledtrådar och verktyg som kan hjälpa dig att upptäcka det falska innehållet. Vi ska gå igenom dem här.

I vissa fall ser du med blotta ögat att bilden inte är äkta. Om den har ett mjukt, retuscherat utseende och ser ut att vara datoranimerad, då är det mycket troligt att det rör sig om en AI-bild.

AI-baserade bildgeneratorer har blivit duktiga på att utforma djur, landskap och naturfenomen. De är faktiskt så bra att det ibland kan vara omöjligt att se att det är en maskin som har skapat bilden. Men det kan ändå finnas ledtrådar i bilderna som avslöjar att det rör sig om AI-generering. Artificiell intelligens är inte alltid så bra på att hålla reda på detaljer som antalet fingrar eller klor på levande varelser. Se efter om antalet stämmer och kontrollera om andra detaljer är korrekta.

Många av de falska bilderna visar otroliga naturfenomen – norrsken, extremväder eller landskap med häftiga former eller färger. Det kan vara svårt att bedöma äktheten om man inte har upplevt fenomenet med egna ögon. Men bildsökningar på Google avslöjar ofta om fenomenen ser ut så här i verkligheten. I vissa fall har de falska bilderna försetts med en påhittad vetenskaplig förklaring. En snabb sökning på Google kan avslöja om förklaringen är stämmer.

I vissa fall finns det inget i bilden som direkt avslöjar att den är skapad av AI, samtidigt som man ändå har en stark misstanke om att det rör sig om en AI-bluff.

I så fall kan du ladda ner bilden till din dator eller telefon (hämta den direkt genom att trycka på den och välja Ladda ner eller Hämta) och analysera den med en AI-detektor. Det finns flera webbaserade detektorer som är gratis att använda. Vi har goda erfarenheter av AI or Not, där du kan göra tio gratis bildanalyser per månad.

Läs mer om hur du avslöjar AI-bilder här.

Det kan finnas faktorer som inte är direkt relaterade till bilden som pekar på att den är AI-genererad.

När man publicerar en bild på sociala medier är det god praxis att ange fotografen som tagit bilden. Att inte göra det kan faktiskt vara ett brott mot upphovsrätten och medföra rättsliga konsekvenser.

Om ingen fotograf anges kan det vara ett tecken på att det inte finns någon levande människa bakom bilden, utan att den är AI-genererad.

Ibland ser man att en fotograf är krediterad på en bild som ser ut att vara skapad med AI. Då kan du göra en sökning på namnet och se om det matchar någon fotograf. Om det till exempel finns en Instagram-profil med det namnet och bilder som liknar den som publicerats, är det ett tecken på att bilden är äkta. Om inte, är fotografen förmodligen påhittad.

I andra fall har vi sett att fotografens namn saknats, men att bilden beskrivits som ”National Geographic Award Winning photograph of the year”. En snabb titt på National Geographics webbplats avslöjade att detta inte stämde.

Många av de falska bilderna kommer från automatiserade spam-profiler. Ett tecken på det är att bilderna ofta åtföljs av allmänt hållna texter.

Texten ”Great Photography” förekommer på många inlägg med falska bilder. Den beskriver inte vad bilden föreställer och kan därför användas på vilken bild som helst. Detta gör det enkelt för en automatiserad profil att skicka ut bilder i en jämn ström utan mänsklig inblandning. På flera profiler kan man se att bilderna läggs upp med ett fast tidsintervall, till exempel en gång i timmen.

De flesta fuskbilder skapas för att generera vinst. Inledningsvis är avsikten att de otroliga bilderna ska få Facebook-användarna att trycka på Gilla-knappen, skriva kommentarer och följa profilen. Ju mer uppmärksamhet bilderna drar till sig, desto större spridning får de på Facebook, som är utformat för att belöna hög interaktion med stor räckvidd. Med en viss volym når de falska bilderna så småningom människor som oss, som aldrig bett om att få se dem.

Uppmärksamheten är dock inte målet i sig. Det är ett sätt att locka Facebook-användare att klicka på länkar till webbplatser som försöker få besökarna att betala pengar på ett eller annat sätt. Det kan handla om butiker som säljer AI-bilder eller andra digitala tjänster av tvivelaktig karaktär.

Trenden med spam-profiler som sprutar ut falska foton i massor har ökat den senaste tiden och kommer förmodligen att fortsätta växa. Facebook tar inte bort innehåll såvida det inte är direkt stötande, faktagranskningen reduceras och även om en AI-detektor används får den mycket sällan genomslag. Eftersom tjänsten belönar innehåll som får mycket interaktion kommer det uppmärksamhetsslukande AI-innehållet bara att öka i våra flöden i framtiden.

Det är en dyster framtidsutsikt för dem som faktiskt erbjuder ”Great Photography”. Att konkurrera om uppmärksamheten med falska AI-bilder som kan skapas på en bråkdels sekund är en ojämn kamp som knappast kan vinnas.

Hittills verkar trenden främst vara begränsad till Facebook. Mer fotovänliga tjänster som Instagram och 500px har ännu inte översvämmats av AI i samma utsträckning, även om det förekommer där också.