När vi fick den första informationen om den länge efterlängtade efterföljaren till den tre år gamla EOS 5D var det i synnerhet alla nya funktioner som vi såg fram emot att testa. Men redan under vår första dag med kameran var det gamla klassiska kvaliteter som autofokus och bildkvalitet som stal vår uppmärksamhet.
Det var inte helt lätt för Canon att göra comeback i klassen med kompakta systemkameror med fullformatssensor, som företaget självt lade grunden för 2005 med EOS 5D. Under hösten flyttade Sony Alpha 900 fram gränserna för upplösning och detaljåtergivning, medan Nikon D700 i somras demonstrerade en hittills oöverträffad bildkvalitet i svagt ljus vid extremt höga ISO-värden. Men Sony hade problem i svagt ljus, och Nikons detaljåtergivning var fullt användbar, men inte imponerande.

Den stora styrkan hos den nya EOS-modellen är att den presterar fint på båda områdena. Vad gäller detaljåtergivningen är den lika bra som Sony Alpha 900 och Canons egen toppmodell. Och EOS 5D Mark II ger en nästan lika enastående bildkvalitet i mycket svagt ljus som Nikon.
Upp till ISO 3 200 är bilderna utmärkta, ISO 6 400 kan användas utan problem och till och med vid ISO 12 800 är bildkvaliteten fullt acceptabel. Dessutom slår Canon Nikon med hästlängder när det handlar om att få med de allra minsta detaljerna.
Detta märks visserligen inte på utskrifter i A4 och mindre, men det ger fotografen möjlighet att skriva ut i riktigt stora format eller göra kraftiga beskärningar. Och för dem som lever på att sälja bilder till exempelvis tidskrifter kan bildkvaliteten helt enkelt inte bli för bra.
Objektivprofiler på nätet
Det är inte ofta man behöver använda den stora ratten för exponeringskompensation på kamerans baksida. Färgerna återges mättade och fina, och det är bara i svagt artificiellt ljus som det finns någon större anledning att ingripa.
Alstringen av jpegbilder sköts effektivt med bildstilarna, det vill säga förprogrammerade inställningar för färg, skärpa och kontrast som är anpassade för olika motivtyper, och man kan dessutom skapa sina egna profiler. Man ändrar inställningarna genom att trycka på en knapp, och valet visas på lcd-skärmen. Det är en viktig funktion som gör det möjligt att snabbt ta fina jpeg-bilder utan krångel. Nikon och Sony har liknande funktioner, men de fungerar inte lika bra i praktiken.
Canons nya Auto ISO ser till att slutartiden alltid motsvarar minst brännvidden, alltså t.ex. 1/250 sekund vid 250 mm brännvidd. Det gör det lättare att ta skarpa bilder.
Den speciella funktionen för korrigering av perifert ljus neutraliserar automatiskt vinjettering från Canonobjektiv. Upp till 40 objektiv kan programmeras i kameran, och det finns mer än 60 profiler som kan laddas ner från nätet. Fullformatskameror med hög upplösning är extra känsliga för damm, men nya EOS 5D Mark II är utrustad med Canons hittills mest avancerade dammborttagning.
Canons autofokus har alltid varit lite snabbare och lite mer exakt än konkurrenternas, och så är det fortfarande. Man hade kunnat önska sig fler och mer utspridda fokuspunkter, men de som finns där gör ett enastående jobb, oavsett ljusförhållanden, brännvidd eller typ av motiv.
5D är den första professionellt orienterade systemkameran som har autofokus med ansiktssökning i samband med direktvisning. Det är den bästa vi hittills har sett. De flesta kompaktkameror kan endast fokusera på ansikten som syns rakt framifrån, men 5D fångar till och med ansikten i profil.
Den största svagheten är att autofokusen inte är kontinuerlig vid direktvisning. Man måste trycka på knappen AF-ON på kamerans baksida innan det händer något, även vid videoinspelning. Den betydligt billigare Sony Alpha 350 kan fokusera kontinuerligt vid direktvisning.
Eftersom spegelhuset är större på en fullformatskamera blir sökarbilden också större, och det uppskattas. Sökaren är klar och tydlig. Om man vill se stödlinjer måste man dock köpa till mattskivan EG-D för 300 kronor.

Lcd-skärmen på 3,0 tum håller absolut toppklass med sina 920 000 pixlar och en betraktningsvinkel på 170 grader. Canons nya menysystem är klassens bästa. Den enda svagheten är att knapparna ovanpå kameran är för lika varandra och sitter för tätt, vilket gör att de kan vara svåra att använda när man håller kameran framför ögat. Ett extra batterigrepp med en speciell utlösarknapp för stående format
Les hele artiklen i DIGITAL FOTO nr. 18/20008