V i rekommenderar alltid att du tar dina bilder i råformat. Bildfiler i råformat innehåller rådata från bildsensorn, vilket innebär att du kan få fram en mycket högre bildkvalitet när du justerar bilderna på datorn än med jpeg-formatet. Råfiler tar dock upp mycket större lagringsutrymme än jpeg-filer, och därför kan du i många kameror välja olika typer av komprimering som gör filerna mindre, så att du får plats med fler bilder på minneskort och hårddisk. Du kan t.ex. välja mellan ett okomprimerat råformat och en eller två typer av komprimering. Om du väljer att komprimera filerna får du ofta plats med dubbelt så många bilder, och det kan även påverka kamerans hastighet och i teorin också bildkvaliteten.
Kan sätta ned toppfarten
I kamerans meny väljer du om filerna ska komprimeras eller inte. I vissa kameror kan du också välja om råbilderna ska ha 12, 14 eller 16 bitar. Vi rekommenderar att du väljer det högsta antalet bitar, eftersom du då får mer detaljer att arbeta med – särskilt i mörka områden. Detta ger något större filer, och om du fotograferar snabba motiv kommer du vanligtvis inte att ha tillgång till kamerans topphastighet.
Möjligheterna att anpassa råfiler och vilka typer av komprimering du kan välja varierar något från kamera till kamera. På vissa modeller kan du även välja råfiler i olika upplösningar. Vi rekommenderar att du väljer full storlek, eftersom du då får mycket mer detaljer än i reducerad upplösning.
I den här artikeln kan du läsa om skillnaderna mellan olika typer av komprimering – och vi rekommenderar vilken du bör välja.
Det här kan du välja
Vilka format du kan välja varierar från kamera till kamera. Vanligtvis finns dock två eller tre av följande alternativ.
Okomprimerat
Här komprimeras inte filerna, vilket innebär att de tar upp maximalt med utrymme på minneskort och hårddisk. De stora filerna kan påverka hastigheten, så vissa kameror kanske inte kan ta bilder i högsta hastighet och bildserierna kan bli kortare.
Förlustfri komprimering
Här görs filerna mindre genom att data lagras mer effektivt, dock utan att kvaliteten påverkas. Liksom med okomprimerade filer kan vissa kameror inte arbeta i högsta hastighet och serierna är ofta kortare. Vissa modeller kan ta längre serier än utan komprimering.
Komprimerat
Med den hårdaste komprimeringen förlorar bilderna en del i kvalitet, vilket kallas destruktiv komprimering. Samtidigt blir filerna mindre och därmed kan du ta betydligt längre och snabbare bildserier än vid en okomprimerad inställning.
Råformatets betydelse – vid tagningen
Det råformat du väljer kan påverka kamerans arbetshastighet när du fotograferar. Vi testade hastigheten i tre olika kameror med olika råformatsalternativ. Canon- och Fujifilm-kamerorna har en APS-C-sensor och 32,3 respektive 26,0 megapixel. Sony-modellen har en stor fullformatssensor på 60,2 megapixel. I samtliga fall använde vi ett snabbt SD-kort med en skrivhastighet på upp till 299 MB/s.
Så stora blir filerna
Råformatets betydelse – för kvaliteten
Vi fotograferade samma motiv med Sony A7R V i okomprimerat respektive komprimerat råformat, där kvaliteten alltså potentiellt blir lägre. Du kan närgranska våra filer i detalj genom att skanna QR-koden eller gå till bonnierdigitalfoto.se/09-2024, där du kan ladda ner råfilerna.
Så snabbt går det
Vi mätte hur lång tid det tog för Lightroom att importera 30 råfiler på 60,2 megapixel och skapa 1:1-förhandsvisningar av dem. Här ser du resultaten.
okomprimerat
2.20 minutter
Förlustfri komprimering
2.12 minutter
komprimerat
2.20 minutter
Vår rekommendation
I våra bilder i artikeln kunde vi inte se någon kvalitetsskillnad, men teoretiskt sett kan det förekomma en liten försämring av kvaliteten i bilder tagna med destruktiv komprimering. Därför väljer vi destruktiv komprimering endast om vi behöver kunna använda kamerans maxhastighet. I alla andra fall använder vi Förlustfri komprimering, och på så sätt brukar vi spara omkring hälften av lagringsutrymmet jämfört med okomprimerade filer, samtidigt som vi vet att det inte blir någon kvalitetsförsämring.