Panasonic Lumix DMC-GF1

Knappt har uppståndelsen runt den revolutionerande Olympus E-P1 hunnit lägga sig förrän Panasonic lanserar en lika kompakt Micro Four Thirdskamera. Panasonic har följt sin egen designfilosofi, och resultatet är lyckat.

14 februari 2010

Typiskt för Micro Four Thirdskameror är att de har stora systemkamerasensorer av hög kvalitet. Kamerorna saknar däremot spegelreflexsökare och är därför betydligt kompaktare än systemkamerorna. Trots detta har Olympus och Panasonics kameror utbytbara objektiv och är till och med integrerade i Four Thirds-systemet, vilket innebär att de kan användas med objektiv, adaptrar, blixtar och andra tillbehör från systemet. Nu finns det alltså äntligen en kameratyp som i hög grad förenar kompakternas mindre format och låga vikt med systemkamerans allsidighet och höga bildkvalitet.

Även om Panasonic Lumix DMC-GF1 kan användas med extrema teleobjektiv och vidvinkelobjektiv finns det ingen större anledning att jobba på det sättet. GF1 är en lätt kamera som lämpar sig för fotografering i stadsmiljö, där man kan ta diskreta reportagebilder i hög teknisk kvalitet. Den här kameran kan man ta fram utan att störa dem man fotograferar, särskilt om man använder det nya och kompakta objektivet Lumix G 20mm/F1.7, som med en förlängningsfaktor på 2x har en brännvidd på 40 mm.

Egen designfilosofi Medan Olympus har valt en välfungerande retrodesign till sin E-P1 har Panasonic gått en annan väg. GF1 liknar Panasonics andra kameror, t.ex. Lumix DMC-LX3, så vana Panasonicanvändare lär snabbt finna sig till rätta med den nya modellen. Designen är logisk, och man vänjer sig snabbt. Såväl kameran som objektiven har en robust finish. Ergonomin är hyfsad, bortsett från att högerhanden inte har mycket att greppa om. Man får alla automatiska och manuella möjligheter man kan önska sig, inklusive Panasonics enastående iA-automatik, som automatiskt registrerar motivtypen, ställer in kameran och visar inställningarna med små ikoner. Man kan förprogrammera två olika uppsättningar kamerainställningar, C1 och C2, och exempelvis på ett bröllop använda den ena för inomhusbilder och den andra för utomhusbilder, och snabbt växla mellan dem via inställningsratten på kamerans ovansida. Den mest uppenbara nyheten är den översta inställningsratten på kamerans baksida. Här växlar man mellan inställning av slutartid och bländare, som visas i vågräta fält på skärmen, och inställning av exponeringskompensation. Det sistnämnda visas med 1,5 mm höga siffror, vilket gör inställningen något besvärlig.

Läs resten av artikeln i DIGITAL FOTO för alla nr 03/2010

Kanske detta kommer att intressera dig ...

Kanske är du intresserad av